Låt oss ta en titt på Garpenbergs tidiga föreningsliv!

Sparbank, Bibliotek och Föreläsningsförening
Redan 1851 kom frågan om bildandet av sparbank offentligen på tal i Garpenberg. Från Länssparbanken upplästes då för sockenstämman ett erbjudande att "här inrätta filial".

1855 lade baron Fleetwood en grundplåt på 250 riksdaler, tjänst­görande pastor åtog sig att sköta banken och vidarebefordra insatta medel till huvudkontoret i Falun. Det dröjde ändå till 1862, innan stadgeförslag godkändes till en gemensam sparbank med Hedemora stads- och landsförsamlingar, vilken sedan snabbt igångsattes. Sockenstugan fick fungera som banklokal, och insättningarna skulle ske på söndagar efter högmässan.
Vid bankens 50-årsjubileum 1912 fanns ännu två av de första insättarna i livet, och hade bok fortfarande, varför de erhöll femtio kronor var i premie.

I Eskilstuna gjordes 1855 ett upprop om bildande av "läseanstalt", men då var sockenbiblioteket i Garpenberg redan grundlagt. Fond­pengar avsattes för själva starten, 1857 utarbetades stadgar för verk­samheten, och utlåningen började samma år. Brännvinsskatt, hund­skatt och låneavgift bekostade bokinköp och skollärarens ersättning för att handha verksamheten.
Även här användes sockenstugan. Varje söndag kunde man byta böcker, till en avgift om 50 öre per år och med en lånetid på en månad för varje bok.

1902 bildades Föreläsningsföreningen, och föredrag hölls i de olika byarnas skol- och samlingslokaler, över de mest skiftande ämnen. Man inköpte eget skioptikon (en tidig form av dia-projektor) och ett antal geografiska bilder, vilka också användes i skolundervisningen. Föreläsarna anlitades främst genom Föreläsningsförbundet, men man anordnade också egna kyrkokonserter och enklare musikaftnar. Besökarna var fler under vårterminerna än på hösten, enligt Haglund - som förtydligar: "...med sina mörka kvällar och ofta dåliga väderlek".

Kooperationen
Den första av de stora folkrörelserna som gjorde egentlig entré i södra Dalarna var kooperationen. När Klosters handelsförening startade 1858 var man nummer två i landet, och egentligen redan då tio år gammal - om man räknar in smedernas samköpsorganisation. Verksamheten i Kloster möjliggjordes av att dåvarande brukspatron La­gergren var en stor folkbildare och idealist. Han ivrade för ett socialt reformerat samhälle. I kooperativet satsade man i andelar om tio riksdaler vardera. Kontanthandel rådde i princip - ett av de viktigaste målen med handelsföreningarna var ekonomisk demokrati, att kom­ma ifrån det förslavande kredithandlandet i bruksbodarna - men tre månaders kredit upp till andelsvärdet var möjlig att få i Kloster.
I Garpenberg igångsattes 1884 en arbetarring, vilken snabbt fick filialer på flera ställen i socknen.