Naturen i Garpenberg/welcome.to/garpenberg

Naturen i Garpenberg

Vad har vi för djur runt husknuten ?
Vi kan stöta på insekter, grävling, lodjur, varg, björn, räv, rådjur, älg, hare, vattensork, ekorre, husmus, näbbmus, råttor, huggorm, snok, fladdermus, tranor, ormvråk och andra fåglar, listan kan göras mycket lång. Jag har försökt samla en del fakta-länkar till webbplatser på internet där du kan hitta information om faunan i din närhet.

Är du rädd för ormar?
Du måste tänka efter två gånger innan du höjer tillhygget, annars begår du ett brott. Huggormen är numera fridlyst i Sverige, enligt nya föreskrifter från Naturvårdsverket.
Alla så kallade reptiler och groddjur omfattas av beslutet, liksom en del insekter och växter. Totalt är runt 300 arter skyddade enligt lag, på listan över skyddade arter finns också 55 arter som varit fredade sedan tidigare, samt 76 till som varit fridlysta på länsnivå.
På listan finns 6 reptiler och 13 groddjur samt landets samtliga orkidéer totalt 45 arter dessutom 186 kärlväxter, 8 lavar, 5 svampar och 25 insekter. Växter som backsippa, mosippa och mistel hotas inte av utrotning på nationell nivå, men är välkända för de flesta människor och attraktiva att plocka och tar därigenom mycket stryk lokalt.

Fridlysta grodor
Tidigare var 13 grodarter fridlysta, och nu tillkommer även vanliga arter som vanlig groda, åkergroda och vanlig padda. Man får samla in ägg och larver för studier men du måste sätta tillbaka dom där de infångades. Vuxna individer kan man ta upp i handen men du får inte flytta dom från platsen.

Corbis-Digital pictures

Snok
En icke giftig ormart där honorna kan ha en längd upp till 120 cm. Snoken är glansigt grå, brun eller grönaktig även svarta varianter kan förekomma. Snoken har karakteristiska smutsvita eller gula fläckar i nacken, dessa fläckar kan saknas på svarta och riktigt gamla individer. Ögonen har runda pupiller. I slutet på april kan man få uppleva snokens parning då ormarna samlas, ofta i grupper.

Detta skådespel pågår under en kort period, kanske bara någon dag. I juni läggs äggen på något ställe med förmultningsprocess. Gödselstackar och komposter är uppskattade, äggen kläcks i augusti-september. Snokens diet består främst av grodor, paddor och fisk. Spela död eller spärra ut halsen är en av snokens försvarsmekanismer.

Foto: Okänd

Huggorm
Huggormen vår enda giftorm är med på listan över fridlysta djur för att den ofta slås ihjäl i onödan och för att den lätt förväxlas med den sällsynta hasselsnoken. Nu är det total fridlysning som gäller överallt utom på tomtmark. Där kan du fånga in ormen, eller i värsta fall döda den om, som det heter, "någon annan lämplig lösning inte finns".

Grundfärgen hos huggormshanen är grå med svart sicksackband men svarta huggormar kan förekomma. Honorna är normalt bruna eller rödbruna med mörkbrunt sicksackband.
Huggorms-hanarna blir normalt upp till 60 cm och honorna 75 cm långa. Huggormens huvudföda är sorkar och möss, men ormarna fångar även fågelungar, grodor och ödlor.
Huggormen tycker om solexponerade ytor, vilket inte finns i tät barrskog. Är i övrigt väl anpassad till ett skiftande kulturlandskap och påträffas exempelvis längs gärdsgårdar och på kalhyggen.
Kännetecken: ögat är brunrött med en vertikal och spaltformad pupill.
- Hugg inte ormen, ring Mattias Kärvemo;s Ormjour i Hedemora 070-538 56 32
istället!

Foto: Diane Bundy, Alaska, USA

Älg
Vårt största hjortdjur, älgen har en boghöjd av 180-210 cm för ett vuxen tjur och 150-170 cm för älgkon. Djuren kan ha vikter på mellan 600-700 kg för en stor tjur, tjuren bär horn som är skovellika med taggar i kanterna eller greniga tunnare horn. Hornfällningen sker oftast under januari-februari. Älgens färg varierar från gråbrun till nästan svart med ljusa ben.

                                                Källa: Patrullscoutavdelningen Skogsmännen
                                                Besök: Absolut älg

Bild från Järvzoo i Hälsingland

Räv
Tillhör familjen hunddjur. Räven har smidig kropp och ett smalt hundliknande huvud med spetsig nos, uppåtriktade öron och yvig svans. Vanlig räv (rödräv) förekommer över hela landet. Den blir ungefär 75 cm lång, med en svanslängd på 50 cm. Rödräven är främst ett nattdjur som har sin lya i håligheter i marken. Den är allätare men lever främst på smågnagare, hardjur och fåglar.

Faktakälla: Focus

Rådjurskid Foto: Bo Hansson

Rådjur
Rådjuret är revirhävdande. På sommaren är rådjurets päls rödbrun för att på vintern bli gråbrun. Hanen (Råbocken) har horn som den fäller varje vårvinter för att få nya till sommaren. Rådjuret är vårt minsta och vanligaste hjortdjur, som blir 65-75 cm högt och 135 cm långt med en vikt av 18-36 kg. Rådjuret är växtätare som vintertid äter knoppar, kvistar och bark av lövträd, ljung och bärris, sommar och höst äter rådjuret mest gräs, örter, löv havre-och veteax. Rådjuret tycker om ollon, kastanjer, äpplen och svampar. Rådjuret finns i hela Sverige.

Bild från Järvzoo i Hälsingland

Lodjur
Lodjuret tillhör kattdjuren och har som den vanliga huskatten kort nos med decimeterlånga spetsiga och tofsförsedda öron på huvudet. Pälsen är tät, gulgrå med svarta eller bruna fläckar och strimmor. Lodjuret kan bli 130 cm lång och 70 cm hög med en vikt av 18- 25 kg. Lodjurets favoritföda är hare, men den tar också rävar, rådjur, grävlingar, smågnagare, skogsfåglar och tamdjur som får och ren.

Lodjurshonan föder sina ungar i en bergskreva eller under en tät granmaj- juni. Lodjuret är ett rovdjur som jagar genom att smyga sig på bytet för att med ett snabbt språng döda bytet med sina vassa tänder. Lodjurstammen har ökat under 90-talet och finns bland annat i våra naturområden.
Besök: Järvzoo i Hälsingland

Corbis-Digital pictures

Vargen
tillhör hunddjuren den vuxna vilda skandinaviska vargen har en genomsnittsvikt på 43 kg för hannar och 34 kg för honor. Färgen är ljust grågul, med inslag av rödbrunt och svart, på vintern blir pälsen tjockare och mer grå. Vargens ylande kan höras över en mil i terrängen. Alla världens hundraser stammar från vargen.

Vargen har både längre ben, större tassar och större huvud än en schäferhund, men trots sin likhet med hunden är vargens instinkt helt fokuserad på jakt och mat. Vargen försvarar också sin mat på ett betydligt mer aggressivt sätt än hunden. När mat finns äter den snabbt och mycket. En vuxen varg kan lätt sätta i sig upp till 8-9 kilo kött på en dag!
Skygghet är ett av vargens mest typiska kännetecken till skillnad från hunden. Vargflocken bygger på en strikt hierarki och består oftast av en "regerande" hanne och hona, ett så kallat Alfa-par.
Redan efter ett år är den unga vargen vuxen men blir könsmogen först runt två års ålder, då den ofta stöts bort av flocken.

Corbis-Digital pictures

Brunbjörn
vår svenska björn har en storlek mellan 100 - 280 cm lång med en vikt runt 100 - 400 kg. Björnens färg varierar från ljust brun till nästan svart, björnen finns främst i Dalarna, Härjedalen, Hälsingland och norrut.
Under vintern går björnen i ide för att sova då andningstakt och kroppstemperatur sjunker en aning. Det är under den här tiden som ungarna föds. Björnen föder en till tre ungar som är påfallande små, ungefär som ett marsvin i storlek.

Björnen är främst en växt- eller allätare men kan om tillfälle bjuds slå större djur som ren och älg. Björnar tar ungefär var femte av de älgkalvar som föds i björnarnas hemområde. Hälften av björnens energi-intag kommer normalt från bär, därefter kommer myror och älg med cirka en femtedel var. Under hösten måste den äta upp sig för att klara vintern. Antalet björnar i Sverige uppskattas idag till mellan 1000 och 1200 stycken. Bland ungbjörnar är dödligheten ganska hög, medan vuxna björnar har en mycket låg dödlighet. De flesta vuxna björnar som dör av annat än åldersskäl dödas av människor eller av andra björnar. Den största björnhanne och björnhona som skjutits i Sverige vägde 338 kilo respektive 237 kilo. Risken för en människa att bli skadad av björn är så minimalt liten som ungefär en på 2000 björnmöten.

Foto: Petter Friberg

Tranan
Tranorna tillbringar vintern i de centrala västra delarna av Spanien. Tranan är monogam (har samma partner hela livet), och blir häckningsmogen vid 3 års ålder. Tranan lägger 1-2 ägg, och blir c:a 120 cm hög med en vikt av 4-7 kg och ett vingspann på hela ca 250 cm. På häckningsplatserna består födan bland annat av grodor, insekter, småfisk och vegetabilier,tranan kan uppnå en maximal ålder av 25-30 år.

Corbis-Digital pictures

Korpen
är vår största kråkfågel och är ganska allmän. den är helt svart med en kraftig näbb, korpen blir ca 65 cm lång med en vingbredd av ca 90 cm, och en vikt av 1-1,5 kg, den kan bli mycket gammal, upp till 30 år. Den bygger sitt bo 15 - 30 meter över marken, i träd, på en klipphylla eller i en kraftledningsstolpe.

Korpen är monogam och lever sitt liv i livslånga "äktenskap", den är stann och strykfågel, det vill säga att den under vintern stryker omkring inom större områden för att hitta föda. Korpen är bra på att imitera andra djurs läten, ljudet av vinden eller mänskligt tal. Den anses vara intelligent och kan ses som kungen av kråkfåglarna.

Corbis-Digital pictures

Ringduvan
hittar du i är löv- och barrskogar, men den förekommer också i små dungar i jordbrukslandskapet. Man kan finna ringduvan i städer och tätorter. Ringduvan häckar i träd, och lägger 2-3 kullar årligen med vardera 2 ägg. Födan domineras av frön och frukter. Under delar av året hämtar Ringduvan sin föda i jordbrukslandskapet. De flesta svenska ringduvor flyttar mot sydväst inför vintern, men under normala vintrar kan ett litet antal stanna i Sydsverige.

Corbis-Digital pictures

Fasanen
tillhör gruppen fälthöns och har sin ursprung från Bortre Asien. Den har blivit inplanterad i olika omgångar i Sverige, och är idag en del av den vilda faunan. Fasanen hör hemma i odlingslandskapet där den helst håller till i träddungar, våtmarker och på öppna ytor.

Fasanen tycker om en varierad föda bestående av olika växtdelar, frön av ogräsarter och smådjur. Den är en stannfågel och flyttar normalt bara några kilometer mellan vinterbiotoper och häckningsområdet. Fasanen är ofta polygam (tuppen har flera hönor) som lägger i medeltal 10 ägg i kullen.

Corbis-Digital pictures

Ormvråk
En av våra vanligaste rovfåglar som finns över hela landet. De flesta svenska ormvråkar övervintrar på kontinenten eller Skåne under vintern. Ofta ser vi dem där de sitter uppflugna på stolpar och spanar efter något att äta, får dom syn på ett byte glidflyger ormvråken ner mot marken och griper bytet med klorna.

Trots namnet är det smågnagare och andra mindre däggdjur som står på ormvråkarnas matsedel, även om vråkarna fångar en och annan orm, utgör de bara en liten del av födan. På vintern när det är ont om föda tar ormvråkarna gärna för sig av trafikdödade djur, då ser vi dom ofta sittande vid vägkanten.

Corbis-Digital pictures

Fladdermusen
är ett gammalt fridfullt djur som fanns i vårt land redan för 50 miljoner år sedan, här finns 15 arter fladdermöss: Stort musöra, Långörad fladdermus, Barbastell, Dvärg-fladdermus, Troll-fladdermus, Vatten-fladdermus, Damm-fladdermus, Mustasch-fladdermus, Becksteins fladdermus, Gråskymlig fladdermus, Nordisk fladdermus, Sydfladdermus och Stor fladdermus. Alla svenska fladdermöss är fridlysta.

Det är tur att vi har fladdermöss, dom äter upp alla elaka insekter, och jagar mest i skogen då fladdermusen har nytta av sitt ekolod som gör att den kan orientera sig i mörker mellan buskar och träd. Stora musörat är Europas största fladdermus. Den kan nå en vikt på 30 gram och är ca 40 cm mellan vingspetsarna till skillnad mot Dvärgfladdermusen den minsta arten, som bara väger 6 gram. Fladdermöss har en kroppstemperatur av +40 grader C. När dom sover är dom i dvala, ett sätt att spara energi. Den sover också hela vintern i dvala då kroppstemperaturen sjunker till några plusgrader. Direkt efter födseln börjar ungarna dia, dom växer snabbt, och redan efter några veckor har ögonen öppnats. Fladdermössen blir fullvuxna vid sex veckors ålder, men slutar inte dia förrän efter 8 veckor.

Corbis-Digital pictures

Haren
Vi har två slags harar i Sverige, skogsharen och fältharen. Skogsharen trivs i barrskogsområden med buskar och träd. Skogsharen är gråbrun på sommaren men blir vit eller ljusgrå på vintern med en längd av ungefär 60 cm och väger ungefär 4 kg som vuxen. Skogsharen är företrädesvis ett nattdjur. Honan föder två kullar i norra Sverige. På dagen brukar skogsharen trycka i ett gömställe i marken som kallas lega. Fältharen är lite större och tyngre än skogsharen. Skogsharen har många fiender som rovfågel, räv och lo.

Grävling
Grävlingen blir upp till 15 år gammal, den kan bosätta sig under en farstu eller uthus ovh bo där ganska länge. Grävlingen är ett socialt djur som lever i klaner med upp till 6-12 djur som kan ha sitt revir inom flera olika gryt. Den kan bli 75-90 cm lång med en vikt av 6-8 kg om våren för att äta upp sig under sommaren för att till hösten väga 15-20 kg. Grävlingen äter smådjur som grodor, sorkar, insekter, larver och daggmaskar.

Även vegetabilier som havre, säd, frukt och bär äter grävlingen med god aptit. Grävlingen är ett nattdjur som nästan aldrig är uppe ur grytet på dagen, den föder 2-4 ungar i februari och mars som bor i grytet hela våren och sommaren.

Corbis-Digital pictures

Ekorre
Ekorren är aktiv på dagen, för att till natten söka sig till sitt bo. Det bollformade boet som kan finnas i en grenklyka, trädhåla eller fågelholk är fodrat på insidan med mossa och lavar. Ekorren kan flytta ungarna mellan flera reservbon som den har. Ekorren byter päls två gånger om året, men den långa svansen och de tofsprydda öronen byter inte färg.

Ekorrhonan föder oftast två kullar 3-6 ungar per kull med dräktighetstid på 35 dygn, det finns dock honor som har tre kullar. Den första kullen kommer vanligen i april.
Den viktigaste födan för Ekorren är granfrö, men det duger också med tallfrö. Den kan även äta knoppar från barrträden, under sommaren tycker den dessutom om bär, svampar och insekter.

Foto: Thomas Seifert

Vattensork
Nästan lika stor som en vanlig råtta, ryggen svart eller svartbrun, sidorna och magen är ljusare. Öronen är hårbetäckta, svansen är kortare än kroppen. På sommaren trivs vattensorken vid vatten och på fuktiga platser, men på hösten flyttar den till torrare mark. Den trivs bäst på och i mulljord, där den gräver gångar under jorden.

Den samlar plantdelar till sina underjordiska förråd. Tar förråden slut under vintertiden, kan vattensorken gnaga på trädrötter (även fruktträd) som näring vilket gör att den betraktas som ett skadedjur.

Trollslända Igelkott Fästing Skogsödla Vanlig groda

Bilder från Järvzoo publiceras med tillstånd av Järvzoo AB
Bild på trana publiceras med tillstånd av Petter Friberg, Falköping.

Naturlänkar
Allemansrätten och fridlysta djur
Anticimex
Om möss och råttor
Om svartmyran

Naturvårdsverket

Världsnaturfonden

Om våra rovdjur - De fem stora
Webbplats om våra fem stora rovdjur i Norden; vargen, björnen, järven, lodjuret och människan!

Nordens Ark
På Nordens Ark vilda nordiska arter som fjällräv, varg, utter, havsörn och järv, och på den nya Lantgården finns gamla nordiska lantraser.

Skogsmuseet Silvanum
Skogsmuseet Silvanum visar dig vad som händer i en av Sveriges viktigaste naturtillgångar; skogen. En levande, växande, pulserande skog, förutsättning för vår existens. I barnens hörna visas de olika årstidernas fåglar och du kan höra hur de låter. John Bauers troll hittar du i den stora stubben.

Svenska Naturskyddsföreningen
Vilda grannar Ny
Släpp in naturen bland husen
På Svenska Naturskyddsföreningens vilda grannar-sidor kan du få inspiration och tips på hur du kan få mer grönska både till stadsmiljö och den egna trädgården.

Svenska Rovdjursföreningen
En föreningen som arbetar ideellt för att alla svenska rovdäggdjur och rovfåglar ska få leva i så stort antal att livskraftiga stammar kan upprätthållas.

Djurordlistan
Här kan du söka efter ord på svenska, engelska, franska eller latin, eller bläddra i ordlistan från A till Ö.

Naturhistoriska Riksmuseét

Djurguiden
Här finns information om fåglar, burfåglar, om fiske och fiskar, tamdjur som hund , katt, häst och ko.

WWF Word Wildlife Found
Lodjuret

Djurvärlden
Portalliknande webbplats med olika information om både tam och vilda djur, "Närmare än så här kommer du inte verkligheten utan att vara där själva" enligt dom själva.

Fiskekarta
Fiskekarta över sportfiske i Dalarna.

Tidningen Fiske för alla
Tidning för alla fiskeintresserade.

Fiske & Natur
Webbplats för fiske och naturintresserade.

Fiskekort »

Sveriges Ornitologiska Förening (SOF)
är en riksomfattande förening för fågelintresserade, fågelskydd och fågelforskning.

Fältbiologerna
ungdomar upp till 25 år som bedriver all verksamhet själva, utan några äldre vuxna. Det gör att dom får en stor frihet över vad och när saker skall göras och på så sätt blir aktiviteterna inspirerande och roliga.

Hur man gör en fågelholk
Vill du studera fåglar på nära håll är det enklaste och lättaste sättet att på din egen tomt sätta upp några holkar, lite vatten och mat, det är oftast allt som behövs för att fånga deras intresse. Den här webbplatsen är en liten hjälp för att bygga en passande holk till fåglar. Hur bra du lyckas beror till stor del på vad du vet om fåglar och holkar, sidan ger dig det mesta om vad du behöver veta för att komma igång.

Fågellänkar i Sverige
Länkar om fåglar för fågelskådare i Sverige av Bengt Stridh.

Club 300
Club 300 är en samling av fågelskådare vars intresse bland allt annat är att se och få kunskap om sällsynta fåglar i Sverige.
Fåglar i bild

Den virtuella floran
En webbplats hos Naturhistoriska Muséet att botanisera i när det gäller vår flora.

Källor Internet och officiella dokument.

Senast uppdaterad 5 november 2003
E-postadress: garpenberg@brevet.se
webmaster@garpenberg.info
http://welcome.to/garpenberg/ eller http://garpenberg.info
Copyright © Bo Hansson

garpenberg gruvort boliden tempo jelken utvecklingscentrum herrgård ljusfallet hedemora gruvsjön dammsjön garhyttan strångelsbo garpgården skogis guld silver mineral gammelgård hembygdsförening hembygd tommila kyrka gruvkapell